Om ätstörningar
Ätstörningar som anorexi, bulimi eller hetsätning är allvarliga och går att behandla. Vården är oftast tvärprofessionell: psykologisk terapi, medicinsk uppföljning och näringsstöd. Vid betydande viktminskning eller fysiska symtom, sök vård snabbt.
Dietister och nutritionister hjälper människor att äta bättre med planer anpassade efter deras hälsa, ålder och mål. Inom psykisk hälsa arbetar de med ätstörningar, relationen till mat och kroppsuppfattning samt med kosten för barn, tonåringar och äldre, oftast tillsammans med psykolog eller läkare. Titeln och hur den regleras varierar mellan länder; profilerna visar varje yrkespersons utbildning och legitimation.
Få hjälp med psykisk hälsa i Åland
Den offentliga vården · Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS)
ÅHS står för all offentlig hälso- och sjukvård på Åland. Vuxna kan själva boka tid hos Mental hälsa utan remiss; svårare problem behandlas av Psykiatriska öppenvården på remiss från läkare, till exempel från en hälsocentral. Båda tjänsterna är avgiftsfria. Mer information
Akut hjälp i Åland
Om ditt eller någon annans liv är i fara, ring larmnumret nu. De här tjänsterna kan hjälpa dig dygnet runt:
- 112 · Emergencias
Informationen granskad i november 2026 · Källor: ahs.ax, norden.org, alandstidningen.ax, valtioneuvosto.fi
Tecken att vara uppmärksam på
Funderingar kring mat eller vikt blir oroande när de tar mycket tankeutrymme och påverkar vardagen: strikt bantning eller överhoppade måltider, episoder då du äter stora mängder och tappar kontrollen, kräkningar, laxermedel eller överdriven träning för att kompensera, snabba viktförändringar, att du undviker att äta inför andra eller en intensiv rädsla för att gå upp i vikt. Ätstörningar drabbar personer i alla storlekar, kön och åldrar.
Det här hjälper: behandlingar och yrkespersoner
Ätstörningar behandlas bäst av ett team som kombinerar psykologisk, medicinsk och nutritionell vård. Metoder med gott vetenskapligt stöd är bland annat förstärkt kognitiv beteendeterapi (KBT-E), familjebaserad behandling för barn och ungdomar och specialiserat stödjande klinisk behandling. Kliniska psykologer, psykiatrer, läkare och dietister med erfarenhet av ätstörningar arbetar oftast tillsammans. Tidig hjälp brukar göra tillfrisknandet lättare.
När ska man söka akut hjälp
Ätstörningar kan få allvarliga kroppsliga följder. Kontakta det lokala larmnumret eller åk till närmaste akutmottagning vid svimning, bröstsmärtor, mycket långsam eller oregelbunden puls, uttalad svaghet, förvirring, blodiga kräkningar, eller om någon inte alls kan äta eller dricka. Sök också akut hjälp vid självmordstankar. Regelbundna medicinska kontroller är viktiga under behandlingen.
Det här kan du göra under tiden
Försök att äta regelbundna måltider och undvik långa perioder utan mat, även om det känns svårt. Minska exponeringen för innehåll som uppmuntrar bantning eller jämförelser av kroppar, och undvik att väga dig ofta. Berätta för någon du litar på. Om du stöttar någon annan, uttryck din oro lugnt, fokusera på känslor snarare än mat eller vikt, och uppmuntra personen att söka professionell hjälp.
Vad gör en dietist?
En dietist eller nutritionist går igenom hur du äter, din hälsa, dina rutiner och preferenser och gör tillsammans med dig en realistisk plan för att äta på ett sätt som stöder din kropp och ditt välmående. Utöver kostscheman lär du dig att känna igen hunger och mättnad, planera inköp och måltider och anpassa maten efter sjukdomar, läkemedel, graviditet, idrott eller ålder. Inom psykisk hälsa är dietisten en viktig del av teamet som behandlar ätstörningar.
När ska man gå till en dietist?
Det är rimligt att träffa en dietist om maten har blivit en källa till oro eller skuld, om du begränsar ditt ätande, hetsäter eller kompenserar, om du behöver ändra kosten på grund av ett hälsotillstånd, eller om ett barn, en tonåring eller en äldre anhörig inte äter ordentligt. Vid kraftig viktnedgång, svimning, kräkningar eller andra fysiska varningstecken ska du först, eller samtidigt, söka läkare.
Så väljer du
När du väljer bör du kontrollera legitimation och utbildning, vilken inriktning behandlaren använder och om hen har erfarenhet av det du behöver. Tänk också på det praktiska: språk, pris, plats eller onlinesessioner och tillgänglighet. Relationen till behandlaren betyder mycket; om det inte känns rätt efter några sessioner är det helt okej att byta.
Vanliga frågor
Täcker den offentliga vården i Åland psykologisk behandling?
ÅHS står för all offentlig hälso- och sjukvård på Åland. Vuxna kan själva boka tid hos Mental hälsa utan remiss; svårare problem behandlas av Psykiatriska öppenvården på remiss från läkare, till exempel från en hälsocentral. Båda tjänsterna är avgiftsfria.