Om självkänsla
Låg självkänsla påverkar hur vi ser på oss själva, våra relationer och våra beslut. Terapi hjälper dig att identifiera självkritiska tankar, se dina styrkor och bygga en mer realistisk och vänlig relation till dig själv.
Terapeut är det vardagliga ordet för en yrkesperson som erbjuder samtalsterapi: beroende på land kan det vara en psykolog, en psykoterapeut, en auktoriserad rådgivare, en par- och familjeterapeut eller en klinisk socialarbetare. Profilerna visar varje terapeuts faktiska titel, utbildning och registrering.
Få hjälp med psykisk hälsa i Sverige
Den offentliga vården · Regionernas hälso- och sjukvård via vårdcentralen
Psykologisk behandling finns via vårdcentralen (primärvården) och regionens psykiatri och betalas av den region där du är folkbokförd. Du betalar regionens patientavgift, oftast runt 100 SEK per psykologbesök, och besöken räknas in i högkostnadsskyddet för öppenvård; vården är avgiftsfri för personer under 18 år. Mer information
Så kontrollerar du att en behandlare är legitimerad
- Socialstyrelsen (National Board of Health and Welfare), HOSP register. Psykolog, psykoterapeut och läkare är skyddade yrkestitlar som kräver legitimation från Socialstyrelsen; ord som certifierad eller diplomerad betyder inte legitimerad. Kontrollera en legitimation genom att kontakta Socialstyrelsen, som för HOSP-registret.
Försäkring och ersättning
Privata samtal betalar patienten själv i sin helhet; vissa hemförsäkringar, försäkringar via arbetsgivaren och företagshälsovården täcker ett begränsat antal samtal.
Akut hjälp i Sverige
Om ditt eller någon annans liv är i fara, ring larmnumret nu. De här tjänsterna kan hjälpa dig dygnet runt:
- 112 · Emergencias
- 90101 · Mind Självmordslinjen
- 08-702 16 80 · Jourhavande medmänniska
Informationen granskad i november 2026 · Källor: 1177.se, 1177.se, socialstyrelsen.se
Tecken att vara uppmärksam på
Alla tvivlar på sig själva ibland. Låg självkänsla kan hålla dig tillbaka när du ständigt är självkritisk, känner att du inte duger oavsett vad du uppnår, jämför dig negativt med andra, har svårt att ta emot komplimanger, undviker utmaningar av rädsla för att misslyckas, har svårt att säga nej eller känner att andras åsikter avgör ditt värde. Det förekommer ofta tillsammans med ångest eller nedstämdhet.
Det här hjälper: behandlingar och yrkespersoner
Psykologer och psykoterapeuter kan hjälpa dig att förstå var din hårda inre röst kommer ifrån och utveckla en vänligare och mer realistisk bild av dig själv. Kognitiv beteendeterapi (KBT), compassionfokuserad terapi, acceptance and commitment therapy (ACT) och schematerapi används ofta. Arbete med självhävdelse och gränser ingår ofta. Om den låga självkänslan hänger ihop med kroppsuppfattning eller ätande kan specialiserat stöd behövas.
När ska man söka akut hjälp
Låg självkänsla i sig är sällan ett akut läge, men den kan förekomma tillsammans med depression. Om känslor av värdelöshet leder till tankar på att skada dig själv eller ta ditt liv, kontakta omedelbart det lokala larmnumret eller åk till närmaste akutmottagning. Sök också snabbt hjälp om du blir mobbad, trakasserad eller utsatt för övergrepp, eller om du begränsar ditt ätande eller skadar dig själv.
Det här kan du göra under tiden
Lägg märke till din inre kritiker och fråga dig om du skulle prata så till en vän. Skriv ner små framgångar och egenskaper som andra uppskattar hos dig. Umgås med människor som behandlar dig väl och minska exponeringen för innehåll som får dig att jämföra dig. Prova små utmaningar, öva på att säga nej i situationer där inte så mycket står på spel, och ta hand om kroppen med vila och rörelse.
Vad gör en terapeut?
En terapeut hjälper dig att prata om det som oroar dig och hitta praktiska sätt att må bättre och hantera saker bättre. Under sessionerna lyssnar terapeuten, ställer frågor, hjälper dig att upptäcka mönster i dina tankar, känslor och relationer och kommer överens med dig om mål. Beroende på utbildning kan terapeuten använda kognitiva beteendeterapeutiska, humanistiska, systemiska, psykodynamiska eller andra evidensbaserade metoder, med enskilda personer, par, familjer eller grupper.
När ska man gå till en terapeut?
Det är rimligt att söka en terapeut när stress, ångest, nedstämdhet, sorg, relationsproblem, en svår förändring eller följderna av tidigare upplevelser börjar tynga din vardag, eller när du helt enkelt vill ha utrymme att förstå dig själv bättre. Om symtomen är allvarliga, om du kan behöva läkemedel eller om det finns tecken på en medicinsk orsak, ta även kontakt med din läkare eller en psykiater.
Så väljer du
När du väljer bör du kontrollera legitimation och utbildning, vilken inriktning behandlaren använder och om hen har erfarenhet av det du behöver. Tänk också på det praktiska: språk, pris, plats eller onlinesessioner och tillgänglighet. Relationen till behandlaren betyder mycket; om det inte känns rätt efter några sessioner är det helt okej att byta.
Vanliga frågor
Täcker den offentliga vården i Sverige psykologisk behandling?
Psykologisk behandling finns via vårdcentralen (primärvården) och regionens psykiatri och betalas av den region där du är folkbokförd. Du betalar regionens patientavgift, oftast runt 100 SEK per psykologbesök, och besöken räknas in i högkostnadsskyddet för öppenvård; vården är avgiftsfri för personer under 18 år.
Hur kontrollerar jag att en terapeut är legitimerad i Sverige?
Socialstyrelsen (National Board of Health and Welfare), HOSP register: Psykolog, psykoterapeut och läkare är skyddade yrkestitlar som kräver legitimation från Socialstyrelsen; ord som certifierad eller diplomerad betyder inte legitimerad. Kontrollera en legitimation genom att kontakta Socialstyrelsen, som för HOSP-registret.