Om ätstörningar
Ätstörningar som anorexi, bulimi eller hetsätning är allvarliga och går att behandla. Vården är oftast tvärprofessionell: psykologisk terapi, medicinsk uppföljning och näringsstöd. Vid betydande viktminskning eller fysiska symtom, sök vård snabbt.
Kliniska psykologer är psykologer med specialistutbildning i att bedöma, diagnostisera och behandla psykisk ohälsa, från ångest och depression till mer komplexa tillstånd. I vissa länder är det en reglerad specialitet inom vården; Therapy247 kontrollerar registreringen.
Få hjälp med psykisk hälsa i Finland
Den offentliga vården · Välfärdsområdenas offentliga hälso- och sjukvård, med ersättning från FPA
Den offentliga psykiatriska vården ordnas av välfärdsområdena och nås oftast via primärvården. FPA (Folkpensionsanstalten) ersätter dessutom rehabiliterande psykoterapi för personer i åldern 16 till 67 år vars arbets- eller studieförmåga hotas av en psykisk störning. En ansökan kräver ett utlåtande från en psykiater som är högst ett år gammalt. Mer information
Så kontrollerar du att en behandlare är legitimerad
- Finnish Supervisory Agency (Lupa- ja valvontavirasto), which replaced Valvira on 1 January 2026. Psykolog är ett legitimerat yrke inom hälso- och sjukvården och psykoterapeut är en separat skyddad yrkesbeteckning. Kontrollera att personen finns i det offentliga registret över yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården, JulkiTerhikki. Sök i det officiella registret
- Finnish Supervisory Agency (Lupa- ja valvontavirasto). Läkare, inklusive specialister i psykiatri, är legitimerade yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården. Du kan kontrollera deras rätt att utöva yrket i JulkiTerhikki-registret. Sök i det officiella registret
Försäkring och ersättning
FPA betalar högst 57,60 EUR per enskilt besök i rehabiliterande psykoterapi. Ersättningen gäller högst 80 besök per år och 200 besök totalt under högst 3 år, och FPA fattar beslut för ett år i taget.
Akut hjälp i Finland
Om ditt eller någon annans liv är i fara, ring larmnumret nu. De här tjänsterna kan hjälpa dig dygnet runt:
- 112 · Emergencias
- 09 2525 0111 · MIELI Kriisipuhelin
- 09 2525 0112 · MIELI Kristelefon
Informationen granskad i november 2026 · Källor: kela.fi, valtioneuvosto.fi
Tecken att vara uppmärksam på
Funderingar kring mat eller vikt blir oroande när de tar mycket tankeutrymme och påverkar vardagen: strikt bantning eller överhoppade måltider, episoder då du äter stora mängder och tappar kontrollen, kräkningar, laxermedel eller överdriven träning för att kompensera, snabba viktförändringar, att du undviker att äta inför andra eller en intensiv rädsla för att gå upp i vikt. Ätstörningar drabbar personer i alla storlekar, kön och åldrar.
Det här hjälper: behandlingar och yrkespersoner
Ätstörningar behandlas bäst av ett team som kombinerar psykologisk, medicinsk och nutritionell vård. Metoder med gott vetenskapligt stöd är bland annat förstärkt kognitiv beteendeterapi (KBT-E), familjebaserad behandling för barn och ungdomar och specialiserat stödjande klinisk behandling. Kliniska psykologer, psykiatrer, läkare och dietister med erfarenhet av ätstörningar arbetar oftast tillsammans. Tidig hjälp brukar göra tillfrisknandet lättare.
När ska man söka akut hjälp
Ätstörningar kan få allvarliga kroppsliga följder. Kontakta det lokala larmnumret eller åk till närmaste akutmottagning vid svimning, bröstsmärtor, mycket långsam eller oregelbunden puls, uttalad svaghet, förvirring, blodiga kräkningar, eller om någon inte alls kan äta eller dricka. Sök också akut hjälp vid självmordstankar. Regelbundna medicinska kontroller är viktiga under behandlingen.
Det här kan du göra under tiden
Försök att äta regelbundna måltider och undvik långa perioder utan mat, även om det känns svårt. Minska exponeringen för innehåll som uppmuntrar bantning eller jämförelser av kroppar, och undvik att väga dig ofta. Berätta för någon du litar på. Om du stöttar någon annan, uttryck din oro lugnt, fokusera på känslor snarare än mat eller vikt, och uppmuntra personen att söka professionell hjälp.
Vad gör en klinisk psykolog?
En klinisk psykolog utreder, diagnostiserar och behandlar psykisk ohälsa hos barn, vuxna eller äldre. I vardagen genomför hen kliniska intervjuer, använder validerade frågeformulär och tester, formulerar vad som håller problemet vid liv och ger evidensbaserad terapi. Kliniska psykologer arbetar ofta på sjukhus, inom öppenvårdspsykiatrin eller i privat praktik, och samordnar med psykiatrer, allmänläkare och socialtjänst.
När ska man gå till en klinisk psykolog?
En klinisk psykolog är ett bra val vid måttliga till svåra eller ihållande svårigheter: ångestsyndrom, depression, tvångsproblematik, trauma, ätstörningar, personlighetsrelaterade svårigheter, eller när en formell diagnos eller ett utlåtande behövs. Om läkemedel kan behövas eller om det finns en risk för säkerheten bör även en psykiater kopplas in. För coachning eller personlig utveckling kan andra yrkespersoner passa bättre.
Så väljer du
När du väljer bör du kontrollera legitimation och utbildning, vilken inriktning behandlaren använder och om hen har erfarenhet av det du behöver. Tänk också på det praktiska: språk, pris, plats eller onlinesessioner och tillgänglighet. Relationen till behandlaren betyder mycket; om det inte känns rätt efter några sessioner är det helt okej att byta.
Vanliga frågor
Täcker den offentliga vården i Finland psykologisk behandling?
Den offentliga psykiatriska vården ordnas av välfärdsområdena och nås oftast via primärvården. FPA (Folkpensionsanstalten) ersätter dessutom rehabiliterande psykoterapi för personer i åldern 16 till 67 år vars arbets- eller studieförmåga hotas av en psykisk störning. En ansökan kräver ett utlåtande från en psykiater som är högst ett år gammalt.
Hur kontrollerar jag att en klinisk psykolog är legitimerad i Finland?
Finnish Supervisory Agency (Lupa- ja valvontavirasto), which replaced Valvira on 1 January 2026: Psykolog är ett legitimerat yrke inom hälso- och sjukvården och psykoterapeut är en separat skyddad yrkesbeteckning. Kontrollera att personen finns i det offentliga registret över yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården, JulkiTerhikki.