Om ätstörningar
Ätstörningar som anorexi, bulimi eller hetsätning är allvarliga och går att behandla. Vården är oftast tvärprofessionell: psykologisk terapi, medicinsk uppföljning och näringsstöd. Vid betydande viktminskning eller fysiska symtom, sök vård snabbt.
Terapeut är det vardagliga ordet för en yrkesperson som erbjuder samtalsterapi: beroende på land kan det vara en psykolog, en psykoterapeut, en auktoriserad rådgivare, en par- och familjeterapeut eller en klinisk socialarbetare. Profilerna visar varje terapeuts faktiska titel, utbildning och registrering.
Få hjälp med psykisk hälsa i Finland
Den offentliga vården · Välfärdsområdenas offentliga hälso- och sjukvård, med ersättning från FPA
Den offentliga psykiatriska vården ordnas av välfärdsområdena och nås oftast via primärvården. FPA (Folkpensionsanstalten) ersätter dessutom rehabiliterande psykoterapi för personer i åldern 16 till 67 år vars arbets- eller studieförmåga hotas av en psykisk störning. En ansökan kräver ett utlåtande från en psykiater som är högst ett år gammalt. Mer information
Så kontrollerar du att en behandlare är legitimerad
- Finnish Supervisory Agency (Lupa- ja valvontavirasto), which replaced Valvira on 1 January 2026. Psykolog är ett legitimerat yrke inom hälso- och sjukvården och psykoterapeut är en separat skyddad yrkesbeteckning. Kontrollera att personen finns i det offentliga registret över yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården, JulkiTerhikki. Sök i det officiella registret
- Finnish Supervisory Agency (Lupa- ja valvontavirasto). Läkare, inklusive specialister i psykiatri, är legitimerade yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården. Du kan kontrollera deras rätt att utöva yrket i JulkiTerhikki-registret. Sök i det officiella registret
Försäkring och ersättning
FPA betalar högst 57,60 EUR per enskilt besök i rehabiliterande psykoterapi. Ersättningen gäller högst 80 besök per år och 200 besök totalt under högst 3 år, och FPA fattar beslut för ett år i taget.
Akut hjälp i Finland
Om ditt eller någon annans liv är i fara, ring larmnumret nu. De här tjänsterna kan hjälpa dig dygnet runt:
- 112 · Emergencias
- 09 2525 0111 · MIELI Kriisipuhelin
- 09 2525 0112 · MIELI Kristelefon
Informationen granskad i november 2026 · Källor: kela.fi, valtioneuvosto.fi
Tecken att vara uppmärksam på
Funderingar kring mat eller vikt blir oroande när de tar mycket tankeutrymme och påverkar vardagen: strikt bantning eller överhoppade måltider, episoder då du äter stora mängder och tappar kontrollen, kräkningar, laxermedel eller överdriven träning för att kompensera, snabba viktförändringar, att du undviker att äta inför andra eller en intensiv rädsla för att gå upp i vikt. Ätstörningar drabbar personer i alla storlekar, kön och åldrar.
Det här hjälper: behandlingar och yrkespersoner
Ätstörningar behandlas bäst av ett team som kombinerar psykologisk, medicinsk och nutritionell vård. Metoder med gott vetenskapligt stöd är bland annat förstärkt kognitiv beteendeterapi (KBT-E), familjebaserad behandling för barn och ungdomar och specialiserat stödjande klinisk behandling. Kliniska psykologer, psykiatrer, läkare och dietister med erfarenhet av ätstörningar arbetar oftast tillsammans. Tidig hjälp brukar göra tillfrisknandet lättare.
När ska man söka akut hjälp
Ätstörningar kan få allvarliga kroppsliga följder. Kontakta det lokala larmnumret eller åk till närmaste akutmottagning vid svimning, bröstsmärtor, mycket långsam eller oregelbunden puls, uttalad svaghet, förvirring, blodiga kräkningar, eller om någon inte alls kan äta eller dricka. Sök också akut hjälp vid självmordstankar. Regelbundna medicinska kontroller är viktiga under behandlingen.
Det här kan du göra under tiden
Försök att äta regelbundna måltider och undvik långa perioder utan mat, även om det känns svårt. Minska exponeringen för innehåll som uppmuntrar bantning eller jämförelser av kroppar, och undvik att väga dig ofta. Berätta för någon du litar på. Om du stöttar någon annan, uttryck din oro lugnt, fokusera på känslor snarare än mat eller vikt, och uppmuntra personen att söka professionell hjälp.
Vad gör en terapeut?
En terapeut hjälper dig att prata om det som oroar dig och hitta praktiska sätt att må bättre och hantera saker bättre. Under sessionerna lyssnar terapeuten, ställer frågor, hjälper dig att upptäcka mönster i dina tankar, känslor och relationer och kommer överens med dig om mål. Beroende på utbildning kan terapeuten använda kognitiva beteendeterapeutiska, humanistiska, systemiska, psykodynamiska eller andra evidensbaserade metoder, med enskilda personer, par, familjer eller grupper.
När ska man gå till en terapeut?
Det är rimligt att söka en terapeut när stress, ångest, nedstämdhet, sorg, relationsproblem, en svår förändring eller följderna av tidigare upplevelser börjar tynga din vardag, eller när du helt enkelt vill ha utrymme att förstå dig själv bättre. Om symtomen är allvarliga, om du kan behöva läkemedel eller om det finns tecken på en medicinsk orsak, ta även kontakt med din läkare eller en psykiater.
Så väljer du
När du väljer bör du kontrollera legitimation och utbildning, vilken inriktning behandlaren använder och om hen har erfarenhet av det du behöver. Tänk också på det praktiska: språk, pris, plats eller onlinesessioner och tillgänglighet. Relationen till behandlaren betyder mycket; om det inte känns rätt efter några sessioner är det helt okej att byta.
Vanliga frågor
Täcker den offentliga vården i Finland psykologisk behandling?
Den offentliga psykiatriska vården ordnas av välfärdsområdena och nås oftast via primärvården. FPA (Folkpensionsanstalten) ersätter dessutom rehabiliterande psykoterapi för personer i åldern 16 till 67 år vars arbets- eller studieförmåga hotas av en psykisk störning. En ansökan kräver ett utlåtande från en psykiater som är högst ett år gammalt.
Hur kontrollerar jag att en terapeut är legitimerad i Finland?
Finnish Supervisory Agency (Lupa- ja valvontavirasto), which replaced Valvira on 1 January 2026: Psykolog är ett legitimerat yrke inom hälso- och sjukvården och psykoterapeut är en separat skyddad yrkesbeteckning. Kontrollera att personen finns i det offentliga registret över yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården, JulkiTerhikki.