Om HBTQI+
HBTQI+-bekräftande behandlare erbjuder ett tryggt och respektfullt utrymme att utforska identitet, relationer, att komma ut, minoritetsstress eller diskriminering, utan att patologisera sexuell läggning eller könsidentitet.
Terapeut är det vardagliga ordet för en yrkesperson som erbjuder samtalsterapi: beroende på land kan det vara en psykolog, en psykoterapeut, en auktoriserad rådgivare, en par- och familjeterapeut eller en klinisk socialarbetare. Profilerna visar varje terapeuts faktiska titel, utbildning och registrering.
Få hjälp med psykisk hälsa i Finland
Den offentliga vården · Välfärdsområdenas offentliga hälso- och sjukvård, med ersättning från FPA
Den offentliga psykiatriska vården ordnas av välfärdsområdena och nås oftast via primärvården. FPA (Folkpensionsanstalten) ersätter dessutom rehabiliterande psykoterapi för personer i åldern 16 till 67 år vars arbets- eller studieförmåga hotas av en psykisk störning. En ansökan kräver ett utlåtande från en psykiater som är högst ett år gammalt. Mer information
Så kontrollerar du att en behandlare är legitimerad
- Finnish Supervisory Agency (Lupa- ja valvontavirasto), which replaced Valvira on 1 January 2026. Psykolog är ett legitimerat yrke inom hälso- och sjukvården och psykoterapeut är en separat skyddad yrkesbeteckning. Kontrollera att personen finns i det offentliga registret över yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården, JulkiTerhikki. Sök i det officiella registret
- Finnish Supervisory Agency (Lupa- ja valvontavirasto). Läkare, inklusive specialister i psykiatri, är legitimerade yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården. Du kan kontrollera deras rätt att utöva yrket i JulkiTerhikki-registret. Sök i det officiella registret
Försäkring och ersättning
FPA betalar högst 57,60 EUR per enskilt besök i rehabiliterande psykoterapi. Ersättningen gäller högst 80 besök per år och 200 besök totalt under högst 3 år, och FPA fattar beslut för ett år i taget.
Akut hjälp i Finland
Om ditt eller någon annans liv är i fara, ring larmnumret nu. De här tjänsterna kan hjälpa dig dygnet runt:
- 112 · Emergencias
- 09 2525 0111 · MIELI Kriisipuhelin
- 09 2525 0112 · MIELI Kristelefon
Informationen granskad i november 2026 · Källor: kela.fi, valtioneuvosto.fi
Tecken att vara uppmärksam på
Att vara HBTQI+ är inte ett psykiskt problem. Diskriminering, avvisande, att dölja vem man är eller att leva i en miljö som inte stöttar en kan dock skapa stress som påverkar välmåendet. Det kan hjälpa att söka stöd om du känner dig orolig eller nedstämd, isolerad, otrygg, kluven inför din identitet, har det svårt med att komma ut, möts av avvisande från familjen eller påverkas av trakasserier eller våld.
Det här hjälper: behandlingar och yrkespersoner
Sök efter bekräftande terapi: psykologer, psykoterapeuter och andra yrkespersoner som respekterar din identitet och har utbildning i sexuell mångfald och könsmångfald. Evidensbaserade metoder som kognitiv beteendeterapi, acceptance and commitment therapy och familjeterapi kan anpassas för att hantera minoritetsstress. Så kallade omvändelseterapier är skadliga och avvisas av professionella organisationer. Grupper med andra i samma situation och föreningar kan komplettera det professionella stödet.
När ska man söka akut hjälp
Om du är i omedelbar fara, har blivit överfallen eller hotas på grund av din identitet, kontakta det lokala larmnumret. Sök också akut hjälp om du har tankar på självmord eller självskada, eller om du har blivit utkastad hemifrån och inte har någon trygg plats att ta vägen. Specialiserade HBTQI+-organisationer på många platser kan erbjuda stöd och vägledning.
Det här kan du göra under tiden
Knyt kontakt med människor och platser där du kan vara dig själv, oavsett om det är vänner, föreningar eller pålitliga gemenskaper på nätet. Du bestämmer själv när, hur och för vem du kommer ut; din säkerhet kommer först. Sök pålitliga och bekräftande informationskällor. Ta hand om sömn, rörelse och rutiner, och begränsa exponeringen för fientligt innehåll på nätet. Fråga potentiella terapeuter direkt om deras erfarenhet av HBTQI+-klienter.
Vad gör en terapeut?
En terapeut hjälper dig att prata om det som oroar dig och hitta praktiska sätt att må bättre och hantera saker bättre. Under sessionerna lyssnar terapeuten, ställer frågor, hjälper dig att upptäcka mönster i dina tankar, känslor och relationer och kommer överens med dig om mål. Beroende på utbildning kan terapeuten använda kognitiva beteendeterapeutiska, humanistiska, systemiska, psykodynamiska eller andra evidensbaserade metoder, med enskilda personer, par, familjer eller grupper.
När ska man gå till en terapeut?
Det är rimligt att söka en terapeut när stress, ångest, nedstämdhet, sorg, relationsproblem, en svår förändring eller följderna av tidigare upplevelser börjar tynga din vardag, eller när du helt enkelt vill ha utrymme att förstå dig själv bättre. Om symtomen är allvarliga, om du kan behöva läkemedel eller om det finns tecken på en medicinsk orsak, ta även kontakt med din läkare eller en psykiater.
Så väljer du
När du väljer bör du kontrollera legitimation och utbildning, vilken inriktning behandlaren använder och om hen har erfarenhet av det du behöver. Tänk också på det praktiska: språk, pris, plats eller onlinesessioner och tillgänglighet. Relationen till behandlaren betyder mycket; om det inte känns rätt efter några sessioner är det helt okej att byta.
Vanliga frågor
Täcker den offentliga vården i Finland psykologisk behandling?
Den offentliga psykiatriska vården ordnas av välfärdsområdena och nås oftast via primärvården. FPA (Folkpensionsanstalten) ersätter dessutom rehabiliterande psykoterapi för personer i åldern 16 till 67 år vars arbets- eller studieförmåga hotas av en psykisk störning. En ansökan kräver ett utlåtande från en psykiater som är högst ett år gammalt.
Hur kontrollerar jag att en terapeut är legitimerad i Finland?
Finnish Supervisory Agency (Lupa- ja valvontavirasto), which replaced Valvira on 1 January 2026: Psykolog är ett legitimerat yrke inom hälso- och sjukvården och psykoterapeut är en separat skyddad yrkesbeteckning. Kontrollera att personen finns i det offentliga registret över yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården, JulkiTerhikki.