Om HBTQI+
HBTQI+-bekräftande behandlare erbjuder ett tryggt och respektfullt utrymme att utforska identitet, relationer, att komma ut, minoritetsstress eller diskriminering, utan att patologisera sexuell läggning eller könsidentitet.
Terapeut är det vardagliga ordet för en yrkesperson som erbjuder samtalsterapi: beroende på land kan det vara en psykolog, en psykoterapeut, en auktoriserad rådgivare, en par- och familjeterapeut eller en klinisk socialarbetare. Profilerna visar varje terapeuts faktiska titel, utbildning och registrering.
Få hjälp med psykisk hälsa i Sverige
Den offentliga vården · Regionernas hälso- och sjukvård via vårdcentralen
Psykologisk behandling finns via vårdcentralen (primärvården) och regionens psykiatri och betalas av den region där du är folkbokförd. Du betalar regionens patientavgift, oftast runt 100 SEK per psykologbesök, och besöken räknas in i högkostnadsskyddet för öppenvård; vården är avgiftsfri för personer under 18 år. Mer information
Så kontrollerar du att en behandlare är legitimerad
- Socialstyrelsen (National Board of Health and Welfare), HOSP register. Psykolog, psykoterapeut och läkare är skyddade yrkestitlar som kräver legitimation från Socialstyrelsen; ord som certifierad eller diplomerad betyder inte legitimerad. Kontrollera en legitimation genom att kontakta Socialstyrelsen, som för HOSP-registret.
Försäkring och ersättning
Privata samtal betalar patienten själv i sin helhet; vissa hemförsäkringar, försäkringar via arbetsgivaren och företagshälsovården täcker ett begränsat antal samtal.
Akut hjälp i Sverige
Om ditt eller någon annans liv är i fara, ring larmnumret nu. De här tjänsterna kan hjälpa dig dygnet runt:
- 112 · Emergencias
- 90101 · Mind Självmordslinjen
- 08-702 16 80 · Jourhavande medmänniska
Informationen granskad i november 2026 · Källor: 1177.se, 1177.se, socialstyrelsen.se
Tecken att vara uppmärksam på
Att vara HBTQI+ är inte ett psykiskt problem. Diskriminering, avvisande, att dölja vem man är eller att leva i en miljö som inte stöttar en kan dock skapa stress som påverkar välmåendet. Det kan hjälpa att söka stöd om du känner dig orolig eller nedstämd, isolerad, otrygg, kluven inför din identitet, har det svårt med att komma ut, möts av avvisande från familjen eller påverkas av trakasserier eller våld.
Det här hjälper: behandlingar och yrkespersoner
Sök efter bekräftande terapi: psykologer, psykoterapeuter och andra yrkespersoner som respekterar din identitet och har utbildning i sexuell mångfald och könsmångfald. Evidensbaserade metoder som kognitiv beteendeterapi, acceptance and commitment therapy och familjeterapi kan anpassas för att hantera minoritetsstress. Så kallade omvändelseterapier är skadliga och avvisas av professionella organisationer. Grupper med andra i samma situation och föreningar kan komplettera det professionella stödet.
När ska man söka akut hjälp
Om du är i omedelbar fara, har blivit överfallen eller hotas på grund av din identitet, kontakta det lokala larmnumret. Sök också akut hjälp om du har tankar på självmord eller självskada, eller om du har blivit utkastad hemifrån och inte har någon trygg plats att ta vägen. Specialiserade HBTQI+-organisationer på många platser kan erbjuda stöd och vägledning.
Det här kan du göra under tiden
Knyt kontakt med människor och platser där du kan vara dig själv, oavsett om det är vänner, föreningar eller pålitliga gemenskaper på nätet. Du bestämmer själv när, hur och för vem du kommer ut; din säkerhet kommer först. Sök pålitliga och bekräftande informationskällor. Ta hand om sömn, rörelse och rutiner, och begränsa exponeringen för fientligt innehåll på nätet. Fråga potentiella terapeuter direkt om deras erfarenhet av HBTQI+-klienter.
Vad gör en terapeut?
En terapeut hjälper dig att prata om det som oroar dig och hitta praktiska sätt att må bättre och hantera saker bättre. Under sessionerna lyssnar terapeuten, ställer frågor, hjälper dig att upptäcka mönster i dina tankar, känslor och relationer och kommer överens med dig om mål. Beroende på utbildning kan terapeuten använda kognitiva beteendeterapeutiska, humanistiska, systemiska, psykodynamiska eller andra evidensbaserade metoder, med enskilda personer, par, familjer eller grupper.
När ska man gå till en terapeut?
Det är rimligt att söka en terapeut när stress, ångest, nedstämdhet, sorg, relationsproblem, en svår förändring eller följderna av tidigare upplevelser börjar tynga din vardag, eller när du helt enkelt vill ha utrymme att förstå dig själv bättre. Om symtomen är allvarliga, om du kan behöva läkemedel eller om det finns tecken på en medicinsk orsak, ta även kontakt med din läkare eller en psykiater.
Så väljer du
När du väljer bör du kontrollera legitimation och utbildning, vilken inriktning behandlaren använder och om hen har erfarenhet av det du behöver. Tänk också på det praktiska: språk, pris, plats eller onlinesessioner och tillgänglighet. Relationen till behandlaren betyder mycket; om det inte känns rätt efter några sessioner är det helt okej att byta.
Vanliga frågor
Täcker den offentliga vården i Sverige psykologisk behandling?
Psykologisk behandling finns via vårdcentralen (primärvården) och regionens psykiatri och betalas av den region där du är folkbokförd. Du betalar regionens patientavgift, oftast runt 100 SEK per psykologbesök, och besöken räknas in i högkostnadsskyddet för öppenvård; vården är avgiftsfri för personer under 18 år.
Hur kontrollerar jag att en terapeut är legitimerad i Sverige?
Socialstyrelsen (National Board of Health and Welfare), HOSP register: Psykolog, psykoterapeut och läkare är skyddade yrkestitlar som kräver legitimation från Socialstyrelsen; ord som certifierad eller diplomerad betyder inte legitimerad. Kontrollera en legitimation genom att kontakta Socialstyrelsen, som för HOSP-registret.